Dagarna går och man känner sig inte direkt motivierad för att pallra sitt arsle till skolan. "Jag kan ju plugga hemma" intalar man sig själv och tror att det ändå blir helt okej. Tankarna är inte riktigt där dem ska vara och det är också helt omöjligt att plugga hemma. Man kanske tänkar att det är bäst att gå till skolan, så man kopplar bort allt man brukar tänka på, till något annat så som kompisar och glädje osv. 

Jag brukar vara en glad kille, som ofta (förhoppningsvis) sprider positiv energi till andra för andra kanske inte har det så lätt heller. Allt detta deppande kanske gör så jag slutar som en poet och skriver djupare texter än hur djup Marianergraven är. 

 

Anywho, nu ska jag få min dagliga motion genom att hjälpa  min bror har precis köpt en jävligt onödigt stor soffa. Så nu måste jag, den lille killen, hans lillebror, assistera honom för han inte klarar av att bära och skruva soffor själv. Hehe. 1-0 Pontus, skulle jag säg.

 

För övrigt så vill man vill bara ta sitt pick och pack och resa till SF när man ser den bilden ovan, någon som vill hänka? It's all on me.